Vide vide vitt...

Idag har Alex och jag haft en ganska händelsrik dag på nåt vis. Det började redan imorse strax efter sju, då kunde inte jag sova nåt mer och jag hörde att han var vaken så jag plockade upp en ganska förvånad och trött Skrutt. Tänkte han skulle äta då så han skulle hinna äta en gång till före babysången. När alla var påklädda och klara somnade den lille ängeln på Pricken i ett obevakat ögonblick så jag var tvungen att väcka honom. :-/

Inte så kul, men men vi skulle ju med bussen. Han låg vaken och tittade på lilla My som så glatt dinglar från kanten på hans suflett på vagnen hela vägen. Vi hoppade av bussen i Runemo för en liten paus hos mormor, han åt där och sen skjutsade hon oss in till Alfta och den väntande babysången- vi hann precis i tid!

Han var nog lite chockad av all stress för han var lite grekig i början, men blev gladare eftersom. Ganska kul var det tyckte Alex, men inte jag så värst... Jag tyckte tanten var töntig, och kände mej inte alls bekväm med att strutta runt i ring och sjunga töntiga visor.

Så det blir nog inte mycket med mitt barnsångande. Är jag i Runemo av en händelse på en tisdag kan jag åka, men jag åker inte extra för det.

Däremot sa Sussie att det var på fredagar på familjecentrum här, och då var det inte alls nåt kyrkligt. Som ju alla vet är ju inte jag så värst gudaktig av mej... Får väl prova den nån fredag då, men inte nu på fredag för då ska vi på föräldragrupp och laga bebismat.

Hur som helst, för att återgå till vår dag så åt vi bakad potatis med röra efter där på Johannesgården. Det var gott och Alex skötte sej bra, han sov i vagnen medan vi åt (iofs passade han på att göra nr 2 medans men ändå!). Sen blev han lite kinkig, då var han trött på alla ljud och folk så jag packade in honom i vagnen och började knata mot Runemo. Det var lite kallt och yrde snö från bilarna, men vi har ju det nya eminenta regnskyddet :-D. När vi gick förbi kasernvägen kom Lisa o Herman knatandes, Herman skulle till att sova tyckte hans mamma men det tyckte inte han. Varför kan de små liven aldrig lyda sina mammor??

Vi var kvar hos mormor ett tag, Alex somnade (WOW) i soffan där och sov i typ trekvart. Sen blev det lite stressigt för att hinna med bussen hem. När vi väl var på väg ut så upptäckte jag att ena hjulet inte snurrade. Bromsen hade gått sönder så den låg på hjulet hela tiden, en plastgrej som spruckit... Bara att halvbära vagnen tillbaka och mormor fick skjutsa oss. När hon väl hittade bilnyckeln som var rejält borta. Ja jösses, vilken dag. Hur kunde vagnen jävlas så när vi hade varit och sjungit hymner till gud på förmiddagen? Hördes det att det inte var helhjärtat tro? Måste vara nåt sånt...

Så nu har jag ångest över vagnen, vi måste kolla igår om det går att få bort den trasiga biten som håller fast hjulet. Man får väl ha broms på baar ett hjul då, och bromsa på andra sidan med om det är nödvändigt. Vägrar då köpa en ny vagn bara för detta, och eftersom vi inte har köpt vår vagn som vanliga människor finns ju ingen garanti eller nåt sånt. Vet inte hur länge till man behöver den heller, eller när man kan börja med sittis? Scooter eller sulky eller va fan de heter.

Nu sover den lille gossen iallafall... det har varit lugnt med kräxandet idag, funkar bättre med 165 ml... fast igår vaknade han vid halvelva och skrek för att han kräxts ner sej lite. Fick upp med han o byta pyamas, men han somna om direkt igen. Inte alls kul, han blir jättelessen när han får kräx på sej, fast det var inte alls mkt tyckte jag.

Tack o gonatt.